honey, I'm home!
En rätt så lugn resa. Den blev inte riktigt som varken jag eller Malin hade tänkt oss, då våran mormor är mer sjuk än vad vi trodde. Vi försökte hjälpa henne hemma så mycket som vi bara kunde, men det är nog dags för hemtjänsten att komma dit någon gång i veckan. Kändes ändå skönt att få träffa henne, vi är ju inte bortskämda med att få träffa släkten precis.
Vi hann med att äta middag med pappa också, han såg ut att må bra trots lite bravader inom yrket. Hemresan tog en evighet, vi åkte buss till stockholm från norrtälje, sen gick vi på stan i några timmar, käkade lite mat och shoppade några plagg. Sen pallrade vi oss till t-centralen för att vänta in vårat tåg hem till boden.
Vi åkte ju såklart nattåg, med sittplatser av någon jävla anledning. Så hela natten har gått åt för att knöla ihop sig på en sån lite yta som möjligt, samt räta ut eventuell nackspärr! Vaknade ca klockan 4 av att jag hade lagt mig på mage, över två säten, med en mild nervskada i ryggen typ. Nä fyfan, sova på tåg är ingen höjdare. Speciellt inte om man är som jag, vrider och vänder på sig, gör grejer i sömnen, pratar, snarkar, sparkar, gnisslar tänder, rör om och lever om.
Känns sååå skönt att få vara hemma. Nu vet jag hur det känns för er hemma-grisar!
anyone but me.
'Linda-
